publicerad: 2015
kronikerhem
kron·ik·er|hem
substantiv
~met; pl. ~, best. pl. ~men • till 1hem 2 kroniker
Singular | |
---|---|
ett kronikerhem | obestämd form |
ett kronikerhems | obestämd form genitiv |
kronikerhemmet | bestämd form |
kronikerhemmets | bestämd form genitiv |
Plural | |
kronikerhem | obestämd form |
kronikerhems | obestämd form genitiv |
kronikerhemmen | bestämd form |
kronikerhemmens | bestämd form genitiv |