publicerad: 2015
kronjuvel
kron|juvel
substantiv
~en ~er • juvel som tillhör ett kungahus; äv. bildl.
Singular | |
---|---|
en kronjuvel | obestämd form |
en kronjuvels | obestämd form genitiv |
kronjuvelen | bestämd form |
kronjuvelens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kronjuveler | obestämd form |
kronjuvelers | obestämd form genitiv |
kronjuvelerna | bestämd form |
kronjuvelernas | bestämd form genitiv |