publicerad: 2015
kväkare
kväk·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. kväkarna • medlem av den urspr. engelska religiösa rörelsen Vännernas samfund
Singular | |
---|---|
en kväkare | obestämd form |
en kväkares | obestämd form genitiv |
kväkaren | bestämd form |
kväkarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
kväkare | obestämd form |
kväkares | obestämd form genitiv |
kväkarna | bestämd form |
kväkarnas | bestämd form genitiv |