publicerad: 2015
lirka
lirka
verb
~de ~t • manövrera; bildl. tjata på, försöka övertala: lirka med nyckeln; lirka med pappa
Finita former | |
---|---|
lirkar | presens aktiv |
lirkas | presens passiv |
lirkade | preteritum aktiv |
lirkades | preteritum passiv |
lirka | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att lirka | infinitiv aktiv |
att lirkas | infinitiv passiv |
har/hade lirkat | supinum aktiv |
har/hade lirkats | supinum passiv |
Presens particip | |
lirkande |
SAOL