publicerad: 2015
mani
mani
[mani´]
substantiv
~n ~er • vurm; sjukligt exalterad sinnesstämning
Singular | |
---|---|
en mani | obestämd form |
en manis | obestämd form genitiv |
manin | bestämd form |
manins | bestämd form genitiv |
Plural | |
manier | obestämd form |
maniers | obestämd form genitiv |
manierna | bestämd form |
maniernas | bestämd form genitiv |