publicerad: 2015
mani
mani
[mani´]
substantiv
~n ~er • vurm; sjukligt exalterad sinnesstämning
| Singular | |
|---|---|
| en mani | obestämd form |
| en manis | obestämd form genitiv |
| manin | bestämd form |
| manins | bestämd form genitiv |
| Plural | |
| manier | obestämd form |
| maniers | obestämd form genitiv |
| manierna | bestämd form |
| maniernas | bestämd form genitiv |


