publicerad: 2015
maningsord
man·ings|ord
substantiv
~et; pl. ~ maning ord 1
Singular | |
---|---|
ett maningsord | obestämd form |
ett maningsords | obestämd form genitiv |
maningsordet | bestämd form |
maningsordets | bestämd form genitiv |
Plural | |
maningsord | obestämd form |
maningsords | obestämd form genitiv |
maningsorden | bestämd form |
maningsordens | bestämd form genitiv |