publicerad: 2015
maskör
mask·ör
[maskö´r]
substantiv
~en ~er • person som yrkesmässigt maskerar
Singular | |
---|---|
en maskör | obestämd form |
en maskörs | obestämd form genitiv |
maskören | bestämd form |
maskörens | bestämd form genitiv |
Plural | |
maskörer | obestämd form |
maskörers | obestämd form genitiv |
maskörerna | bestämd form |
maskörernas | bestämd form genitiv |