SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
minimum
min·­im·­um [mi´n‑] substantiv ~et; pl. ~ det minsta el. lägsta möjliga el. tillåtna​ – I sammansättn. minimi-.
Singular
ett minimumobestämd form
ett minimumsobestämd form genitiv
minimumetbestämd form
minimumetsbestämd form genitiv
Plural
minimumobestämd form
minimumsobestämd form genitiv
minimumenbestämd form
minimumensbestämd form genitiv