publicerad: 2015
moraltant
mor·al|tant
substantiv
~en ~er • ⟨nedsätt.⟩ kvinna el. man som moraliserar
Singular | |
---|---|
en moraltant | obestämd form |
en moraltants | obestämd form genitiv |
moraltanten | bestämd form |
moraltantens | bestämd form genitiv |
Plural | |
moraltanter | obestämd form |
moraltanters | obestämd form genitiv |
moraltanterna | bestämd form |
moraltanternas | bestämd form genitiv |