publicerad: 2015
nervrot
nerv|rot
substantiv
~en ‑rötter • den del av en nerv som ligger närmast hjärnan el. ryggmärgen
Singular | |
---|---|
en nervrot | obestämd form |
en nervrots | obestämd form genitiv |
nervroten | bestämd form |
nervrotens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nervrötter | obestämd form |
nervrötters | obestämd form genitiv |
nervrötterna | bestämd form |
nervrötternas | bestämd form genitiv |