publicerad: 2015
nickning
nick·ning
substantiv
~en ~ar nicka 1
Singular | |
---|---|
en nickning | obestämd form |
en nicknings | obestämd form genitiv |
nickningen | bestämd form |
nickningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
nickningar | obestämd form |
nickningars | obestämd form genitiv |
nickningarna | bestämd form |
nickningarnas | bestämd form genitiv |