SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

obligatorium

ob·­lig·­at·­ori·­um [‑o´ri‑ el. ‑o`ri‑] substantiv obligatoriet obligatorier • obligatorisk in­rättning; o­villkorlig skyldighet

Singular
ett obligatorium	obestämd form
ett obligatoriums	obestämd form genitiv
obligatoriet	bestämd form
obligatoriets	bestämd form genitiv
Plural
obligatorier	obestämd form
obligatoriers	obestämd form genitiv
obligatorierna	bestämd form
obligatoriernas	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  obligationsränta subst.
  obligationsrätt subst.
  obligationsutgivning subst.
  obligationsvinst subst.
  obligatorisk adj.
  obligatorium subst.
  obligatstämma subst.
  obligerad adj.
  oblik adj.
  oblodig adj.
  oblyg adj.

  Till   alla ordböcker