publicerad: 2015
ockultist
oc·kult·ist
[‑is´t]
substantiv
~en ~er ockultism
Singular | |
---|---|
en ockultist | obestämd form |
en ockultists | obestämd form genitiv |
ockultisten | bestämd form |
ockultistens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ockultister | obestämd form |
ockultisters | obestämd form genitiv |
ockultisterna | bestämd form |
ockultisternas | bestämd form genitiv |