publicerad: 2015
oförmögenhet
o|för·mögen·het
substantiv
~en oförmögen
Singular | |
---|---|
en oförmögenhet | obestämd form |
en oförmögenhets | obestämd form genitiv |
oförmögenheten | bestämd form |
oförmögenhetens | bestämd form genitiv |