publicerad: 2015
omgruppering
om|grupp·er·ing
substantiv
~en ~ar omgruppera
Singular | |
---|---|
en omgruppering | obestämd form |
en omgrupperings | obestämd form genitiv |
omgrupperingen | bestämd form |
omgrupperingens | bestämd form genitiv |
Plural | |
omgrupperingar | obestämd form |
omgrupperingars | obestämd form genitiv |
omgrupperingarna | bestämd form |
omgrupperingarnas | bestämd form genitiv |