SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

order

order [å´rder] substantiv ~n; pl. ~ el. ordrar 1 i pl. vanl. order; ​militär befallning: ​ge order om upp­ställning2 beställning, upp­drag​ – De flesta sammansättn. med order- hör till order 2.

Singular
en order	obestämd form
en orders	obestämd form genitiv
ordern	bestämd form
orderns	bestämd form genitiv
Plural
order (ordrar)	obestämd form
orders (ordrars)	obestämd form genitiv
orderna (ordrarna)	bestämd form
ordernas (ordrarnas)	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  ordenstecken subst.
  ordensväsen
  ordensväsende
  ordentlig adj.
  ordentlighet subst.
  order subst.
  orderbehandling subst.
  orderblankett subst.
  orderbok subst.
  ordererkännande subst.
  ordergivning subst.

  Till   alla ordböcker