publicerad: 2015
ordfyndighet
ord|fynd·ig·het
substantiv
~en ~er • till fyndighet 2 ord 1
Singular | |
---|---|
en ordfyndighet | obestämd form |
en ordfyndighets | obestämd form genitiv |
ordfyndigheten | bestämd form |
ordfyndighetens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordfyndigheter | obestämd form |
ordfyndigheters | obestämd form genitiv |
ordfyndigheterna | bestämd form |
ordfyndigheternas | bestämd form genitiv |