publicerad: 2015
ordkonstnär
ord|konst·när
substantiv
~en ~er ord 1 konstnär
Singular | |
---|---|
en ordkonstnär | obestämd form |
en ordkonstnärs | obestämd form genitiv |
ordkonstnären | bestämd form |
ordkonstnärens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ordkonstnärer | obestämd form |
ordkonstnärers | obestämd form genitiv |
ordkonstnärerna | bestämd form |
ordkonstnärernas | bestämd form genitiv |