publicerad: 2015
pannacotta
panna·cotta
[‑kåt`a]
substantiv
~n pannacottor • en italiensk puddingdessert
Singular | |
---|---|
en pannacotta | obestämd form |
en pannacottas | obestämd form genitiv |
pannacottan | bestämd form |
pannacottans | bestämd form genitiv |
Plural | |
pannacottor | obestämd form |
pannacottors | obestämd form genitiv |
pannacottorna | bestämd form |
pannacottornas | bestämd form genitiv |