SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
poliskonstapel
pol·­is|­kon·­stapel substantiv ~n ‑konstaplar person med en äldre lägre tjänste­grad in­om polisen
Singular
en poliskonstapelobestämd form
en poliskonstapelsobestämd form genitiv
poliskonstapelnbestämd form
poliskonstapelnsbestämd form genitiv
Plural
poliskonstaplarobestämd form
poliskonstaplarsobestämd form genitiv
poliskonstaplarnabestämd form
poliskonstaplarnasbestämd form genitiv