publicerad: 2015
rättsmedel
rätts|medel
substantiv
‑medlet; pl. ~, best. pl. ‑medlen • till 3rätt 1 1medel 1
Singular | |
---|---|
ett rättsmedel | obestämd form |
ett rättsmedels | obestämd form genitiv |
rättsmedlet | bestämd form |
rättsmedlets | bestämd form genitiv |
Plural | |
rättsmedel | obestämd form |
rättsmedels | obestämd form genitiv |
rättsmedlen | bestämd form |
rättsmedlens | bestämd form genitiv |