publicerad: 2015
rand
rand
substantiv
~en ränder 1 kant; streck, strimma2 mest i sms.; periferi, sido-
Singular | |
---|---|
en rand | obestämd form |
en rands | obestämd form genitiv |
randen | bestämd form |
randens | bestämd form genitiv |
Plural | |
ränder | obestämd form |
ränders | obestämd form genitiv |
ränderna | bestämd form |
rändernas | bestämd form genitiv |