SAOL     SO     SAOB     Alla tre  

SAOL

Svenska Akademiens ordlista

publicerad: 2015  

ruckel

1ruckel [ruk´el] substantiv rucklet; pl. ~, best. pl. rucklen • fall­färdigt hus

Singular
ett ruckel	obestämd form
ett ruckels	obestämd form genitiv
rucklet	bestämd form
rucklets	bestämd form genitiv
Plural
ruckel	obestämd form
ruckels	obestämd form genitiv
rucklen	bestämd form
rucklens	bestämd form genitiv

2ruckel [ruk´el] substantiv rucklet • rucklande

Singular
ett ruckel	obestämd form
ett ruckels	obestämd form genitiv
rucklet	bestämd form
rucklets	bestämd form genitiv

SAOL

Alfabetisk lista

  rubriksättare subst.
  rubriksättning subst.
  ruccola
  ruccolasallad
  rucka verb
1ruckel subst.
2ruckel subst.
  ruckla verb
  rucklare subst.
  rucklig adj.
  ruckning subst.

  Till   alla ordböcker