SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ruff
1ruff substantiv ~en ⟨vard.⟩ driftighet, fart, kläm: ​ha ruff i sig
Singular
en ruffobestämd form
en ruffsobestämd form genitiv
ruffenbestämd form
ruffensbestämd form genitiv
2ruff substantiv ~en ~ar mindre kajuta; däckshuso­klippt del av golf­bana
Singular
en ruffobestämd form
en ruffsobestämd form genitiv
ruffenbestämd form
ruffensbestämd form genitiv
Plural
ruffarobestämd form
ruffarsobestämd form genitiv
ruffarnabestämd form
ruffarnasbestämd form genitiv
3ruff substantiv ~et hårt, regel­vidrigt spel t.ex. i fot­boll
Singular
ett ruffobestämd form
ett ruffsobestämd form genitiv
ruffetbestämd form
ruffetsbestämd form genitiv