publicerad: 2015
rytm
rytm
substantiv
~en ~er • taktmässig rörelse; regelbunden växling; takt i vers
Singular | |
---|---|
en rytm | obestämd form |
en rytms | obestämd form genitiv |
rytmen | bestämd form |
rytmens | bestämd form genitiv |
Plural | |
rytmer | obestämd form |
rytmers | obestämd form genitiv |
rytmerna | bestämd form |
rytmernas | bestämd form genitiv |