publicerad: 2015
sällskapsdjur
säll·skaps|djur
substantiv
~et; pl. ~ • t.ex. hund, katt
Singular | |
---|---|
ett sällskapsdjur | obestämd form |
ett sällskapsdjurs | obestämd form genitiv |
sällskapsdjuret | bestämd form |
sällskapsdjurets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sällskapsdjur | obestämd form |
sällskapsdjurs | obestämd form genitiv |
sällskapsdjuren | bestämd form |
sällskapsdjurens | bestämd form genitiv |