publicerad: 2015
sällskapsspel
säll·skaps|spel
substantiv
~et; pl. ~ • till sällskap 2 och spel 2
Singular | |
---|---|
ett sällskapsspel | obestämd form |
ett sällskapsspels | obestämd form genitiv |
sällskapsspelet | bestämd form |
sällskapsspelets | bestämd form genitiv |
Plural | |
sällskapsspel | obestämd form |
sällskapsspels | obestämd form genitiv |
sällskapsspelen | bestämd form |
sällskapsspelens | bestämd form genitiv |