publicerad: 2015
sannfärdighet
sann|färd·ig·het
substantiv
~en sannfärdig
Singular | |
---|---|
en sannfärdighet | obestämd form |
en sannfärdighets | obestämd form genitiv |
sannfärdigheten | bestämd form |
sannfärdighetens | bestämd form genitiv |