SAOL     SO     SAOB     Alla tre  
SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
skilja
skilja verb skilde el. skiljde, skilt el. skiljt, skild n. skilt, pres. skiljer • lös­göra; av­lägsna; föra el. hålla i­sär; dela upp​ – Alla sammansättn. med skilje- hör till skilja.
Finita former
skiljerpresens aktiv
skils (skiljes, skiljs)presens passiv
skilde (skiljde)preteritum aktiv
skildes (skiljdes)preteritum passiv
skiljimperativ aktiv
Infinita former
att skiljainfinitiv aktiv
att skiljasinfinitiv passiv
har/hade skilt (skiljt)supinum aktiv
har/hade skilts (skiljts)supinum passiv
Presens particip
skiljande
Perfekt particip
en skild + substantiv
ett skilt + substantiv
den/det/de skilda + substantiv
den skilde + maskulint substantiv
skilja av • skilja av el. avskilja ngt
Infinita formeratt skilja avinfinitiv aktivPresens participavskiljandePerfekt participen avskild + substantivett avskilt + substantivden/det/de avskilda + substantivden avskilde + maskulint substantiv
skilja ifrån • skilja i­från el. frånskilja ngt
Infinita formeratt skilja ifråninfinitiv aktivPresens participifrånskiljandePerfekt participen ifrånskild + substantivett ifrånskilt + substantivden/det/de ifrånskilda + substantivden ifrånskilde + maskulint substantiv
skilja sig 1 lös­göra sig2 upp­lösa sitt äktenskap3 vara o­lika
Ordform(er)skilja sig
skilja ut • skilja ut el. utskilja ngt
Infinita formeratt skilja utinfinitiv aktivPresens participutskiljandePerfekt participen utskild + substantivett utskilt + substantivden/det/de utskilda + substantivden utskilde + maskulint substantiv
skilja åt • skilja ngra åt el. åtskilja ngra
Infinita formeratt skilja åtinfinitiv aktivPresens participåtskiljandePerfekt participen åtskild + substantivett åtskilt + substantivden/det/de åtskilda + substantivden åtskilde + maskulint substantiv