publicerad: 2015
skiljning
skilj·ning
substantiv
~en ~ar skilja
Singular | |
---|---|
en skiljning | obestämd form |
en skiljnings | obestämd form genitiv |
skiljningen | bestämd form |
skiljningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
skiljningar | obestämd form |
skiljningars | obestämd form genitiv |
skiljningarna | bestämd form |
skiljningarnas | bestämd form genitiv |