publicerad: 2015
slutbud
slut|bud
substantiv
~et; pl. ~ • t.ex. i avtalsförhandling; till bud 2
Singular | |
---|---|
ett slutbud | obestämd form |
ett slutbuds | obestämd form genitiv |
slutbudet | bestämd form |
slutbudets | bestämd form genitiv |
Plural | |
slutbud | obestämd form |
slutbuds | obestämd form genitiv |
slutbuden | bestämd form |
slutbudens | bestämd form genitiv |