publicerad: 2015
snokare
snok·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. snokarna snoka
Singular | |
---|---|
en snokare | obestämd form |
en snokares | obestämd form genitiv |
snokaren | bestämd form |
snokarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
snokare | obestämd form |
snokares | obestämd form genitiv |
snokarna | bestämd form |
snokarnas | bestämd form genitiv |