publicerad: 2015
stilbrott
stil|brott
substantiv
~et; pl. ~ • till stil 2,3 brott 1
Singular | |
---|---|
ett stilbrott | obestämd form |
ett stilbrotts | obestämd form genitiv |
stilbrottet | bestämd form |
stilbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
stilbrott | obestämd form |
stilbrotts | obestämd form genitiv |
stilbrotten | bestämd form |
stilbrottens | bestämd form genitiv |