publicerad: 2015
straffa
straffa
verb
~de ~t 1 ge straff2 hindra motspelaren att spela hem (bridge)kontrakt
| Finita former | |
|---|---|
| straffar | presens aktiv |
| straffas | presens passiv |
| straffade | preteritum aktiv |
| straffades | preteritum passiv |
| straffa | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att straffa | infinitiv aktiv |
| att straffas | infinitiv passiv |
| har/hade straffat | supinum aktiv |
| har/hade straffats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| straffande | |
| Perfekt particip | |
| en straffad + substantiv | |
| ett straffat + substantiv | |
| den/det/de straffade + substantiv | |
straffa sig
• leda till tråkiga konsekvenser: det kan straffa sig att inte ha försäkringOrdform(er) straffa sig


