publicerad: 2015
straffbelägga
straff|be·lägga
verb
‑belade, ‑belagt, ‑belagd n. ‑belagt, pres. ‑belägger • ⟨jur.⟩ till belägga 3 1straff
| Finita former | |
|---|---|
| straffbelägger | presens aktiv |
| straffbeläggs (straffbelägges) | presens passiv |
| straffbelade | preteritum aktiv |
| straffbelades | preteritum passiv |
| straffbelägg | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att straffbelägga | infinitiv aktiv |
| att straffbeläggas | infinitiv passiv |
| har/hade straffbelagt | supinum aktiv |
| har/hade straffbelagts | supinum passiv |
| Presens particip | |
| straffbeläggande | |
| Perfekt particip | |
| en straffbelagd + substantiv | |
| ett straffbelagt + substantiv | |
| den/det/de straffbelagda + substantiv | |


