publicerad: 2015
styrare
styr·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. styrarna • till styra 1
Singular | |
---|---|
en styrare | obestämd form |
en styrares | obestämd form genitiv |
styraren | bestämd form |
styrarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
styrare | obestämd form |
styrares | obestämd form genitiv |
styrarna | bestämd form |
styrarnas | bestämd form genitiv |