publicerad: 2015
sväva
sväva
verb
~de ~t 1 hålla sig i luften och röra sig sakta; sväva mellan liv och död vara i livsfara; sväva i fara befinna sig i fara2 sväva på målet uttrycka osäkerhet; sväva i ovisshet vara ovetande om ngt
Finita former | |
---|---|
svävar | presens aktiv |
svävas | presens passiv |
svävade | preteritum aktiv |
svävades | preteritum passiv |
sväva | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att sväva | infinitiv aktiv |
att svävas | infinitiv passiv |
har/hade svävat | supinum aktiv |
har/hade svävats | supinum passiv |
Presens particip | |
svävande |