publicerad: 2015
svimning
svim·ning
substantiv
~en ~ar svimma
Singular | |
---|---|
en svimning | obestämd form |
en svimnings | obestämd form genitiv |
svimningen | bestämd form |
svimningens | bestämd form genitiv |
Plural | |
svimningar | obestämd form |
svimningars | obestämd form genitiv |
svimningarna | bestämd form |
svimningarnas | bestämd form genitiv |