publicerad: 2015
syfta
syfta
verb
~de ~t 1 ha som syfte: åtgärderna syftar till en minskning av alkoholkonsumtionen2 måtta, sikta3 rikta sig till, mena: han syftade inte på Eva utan på Anna
Finita former | |
---|---|
syftar | presens aktiv |
syftas | presens passiv |
syftade | preteritum aktiv |
syftades | preteritum passiv |
syfta | imperativ aktiv |
Infinita former | |
att syfta | infinitiv aktiv |
att syftas | infinitiv passiv |
har/hade syftat | supinum aktiv |
har/hade syftats | supinum passiv |
Presens particip | |
syftande | |
Perfekt particip | |
en syftad + substantiv | |
ett syftat + substantiv | |
den/det/de syftade + substantiv |