publicerad: 2015
tingord
ting|ord
substantiv
~et; pl. ~ • t.ex. bord, stol
Singular | |
---|---|
ett tingord | obestämd form |
ett tingords | obestämd form genitiv |
tingordet | bestämd form |
tingordets | bestämd form genitiv |
Plural | |
tingord | obestämd form |
tingords | obestämd form genitiv |
tingorden | bestämd form |
tingordens | bestämd form genitiv |