SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
tinne
tinne substantiv ~n tinnar upp­skjutande parti in­till skott­glugg på mur­krön; spets, topp
Singular
en tinneobestämd form
en tinnesobestämd form genitiv
tinnenbestämd form
tinnensbestämd form genitiv
Plural
tinnarobestämd form
tinnarsobestämd form genitiv
tinnarnabestämd form
tinnarnasbestämd form genitiv