publicerad: 2015
tjänarinna
tjän·ar·inna
[‑in`a]
substantiv
~n tjänarinnor • i äldre tid; till tjäna 2
Singular | |
---|---|
en tjänarinna | obestämd form |
en tjänarinnas | obestämd form genitiv |
tjänarinnan | bestämd form |
tjänarinnans | bestämd form genitiv |
Plural | |
tjänarinnor | obestämd form |
tjänarinnors | obestämd form genitiv |
tjänarinnorna | bestämd form |
tjänarinnornas | bestämd form genitiv |