publicerad: 2015
trendbrott
trend|brott
substantiv
~et; pl. ~ • avbrytande av trend
Singular | |
---|---|
ett trendbrott | obestämd form |
ett trendbrotts | obestämd form genitiv |
trendbrottet | bestämd form |
trendbrottets | bestämd form genitiv |
Plural | |
trendbrott | obestämd form |
trendbrotts | obestämd form genitiv |
trendbrotten | bestämd form |
trendbrottens | bestämd form genitiv |