publicerad: 2015
tronföljare
tron|följ·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑följarna • vanl. kronprins
Singular | |
---|---|
en tronföljare | obestämd form |
en tronföljares | obestämd form genitiv |
tronföljaren | bestämd form |
tronföljarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tronföljare | obestämd form |
tronföljares | obestämd form genitiv |
tronföljarna | bestämd form |
tronföljarnas | bestämd form genitiv |