publicerad: 2015
tumregel
tum|regel
substantiv
~n ‑regler • enkel minnesregel
Singular | |
---|---|
en tumregel | obestämd form |
en tumregels | obestämd form genitiv |
tumregeln | bestämd form |
tumregelns | bestämd form genitiv |
Plural | |
tumregler | obestämd form |
tumreglers | obestämd form genitiv |
tumreglerna | bestämd form |
tumreglernas | bestämd form genitiv |