publicerad: 2015
tumsugare
tum|sug·are
substantiv
~n; pl. ~, best. pl. ‑sugarna • till tumme 2suga 1
Singular | |
---|---|
en tumsugare | obestämd form |
en tumsugares | obestämd form genitiv |
tumsugaren | bestämd form |
tumsugarens | bestämd form genitiv |
Plural | |
tumsugare | obestämd form |
tumsugares | obestämd form genitiv |
tumsugarna | bestämd form |
tumsugarnas | bestämd form genitiv |