SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
ungdomsbrottsling
ung·­doms|­brotts·­ling substantiv ~en ~ar ungdom 2 brottsling
Singular
en ungdomsbrottslingobestämd form
en ungdomsbrottslingsobestämd form genitiv
ungdomsbrottslingenbestämd form
ungdomsbrottslingensbestämd form genitiv
Plural
ungdomsbrottslingarobestämd form
ungdomsbrottslingarsobestämd form genitiv
ungdomsbrottslingarnabestämd form
ungdomsbrottslingarnasbestämd form genitiv