SAOL
Svenska Akademiens ordlista
publicerad: 2015  
upplösning
upp|­lös·­ning substantiv ~en ~ar till upplösa 1till upplösa 2slut: ​upp­lösningen av filmenkaos, förvirringskärpa, tydlighet t.ex. hos tv-bild; förmåga hos optiskt instrument att ge tydlig bild
Singular
en upplösningobestämd form
en upplösningsobestämd form genitiv
upplösningenbestämd form
upplösningensbestämd form genitiv
Plural
upplösningarobestämd form
upplösningarsobestämd form genitiv
upplösningarnabestämd form
upplösningarnasbestämd form genitiv