publicerad: 2015
uppmana
upp|mana
verb
~de ~t • säga till, mana: uppmana ngn att skynda sig
| Finita former | |
|---|---|
| uppmanar | presens aktiv |
| uppmanas | presens passiv |
| uppmanade | preteritum aktiv |
| uppmanades | preteritum passiv |
| uppmana | imperativ aktiv |
| Infinita former | |
| att uppmana | infinitiv aktiv |
| att uppmanas | infinitiv passiv |
| har/hade uppmanat | supinum aktiv |
| har/hade uppmanats | supinum passiv |
| Presens particip | |
| uppmanande | |
| Perfekt particip | |
| en uppmanad + substantiv | |
| ett uppmanat + substantiv | |
| den/det/de uppmanade + substantiv | |


