publicerad: 2015
utfärd
ut|färd
substantiv
~en ~er • utflykt
Singular | |
---|---|
en utfärd | obestämd form |
en utfärds | obestämd form genitiv |
utfärden | bestämd form |
utfärdens | bestämd form genitiv |
Plural | |
utfärder | obestämd form |
utfärders | obestämd form genitiv |
utfärderna | bestämd form |
utfärdernas | bestämd form genitiv |